Synd att inledningen känns aningen slarvig och punkproggigt naiv. Det gör att man inte alls kommer rätt in i Marina Siertis andra album "The Much Needed Second Cold War". Det tar tid att skaka av sig det första intrycket vilket är det av ett band som försöker ta genvägar med billiga politiska poäng utan riktigt djup.

Nyheter som underhållning och kommers avhandlas med utgångspunkt i Anna Lindh-mordet på "The Minister Is Dead". Sedan brakar det iväg mot det ständigt krigförande USA i "Horror Tin Can". I dessa spår är texterna så framträdande att de hade behövt vara betydligt vassare och behandlingen av det engelska språket mer varsam.

När Marina Siertis undviker de simplaste slagorden växer skivan rejält. Då kommer en känsla av stillsam desperation smygande. En stämning som passar trion betydligt bättre. Och i stort är "The Much Needed Second Cold War" en riktigt fin skiva laddad med gotiskt mörk elektronisk rock.

Kurt Wagner svamlade om att han var en moody fucker. I jämförelse med Marina Siertis, Sveriges i särklass mest deprimerande gäng, framstår dennes dystraste ögonblick som rena och skära glädjeyttringar.

Om en skivas känsloläge och innehåll är mörkt eller ljust, lyckligt eller sorgligt, brukar ofta vara ganska ovidkommande, upplevelsen av densamma är ju som så mycket annat relativt. Men på The much needed second cold war, Marina Siertis andra album i ordningen, går det inte att undvika en närmare granskning av känsloinnehållet.

Som skivans titel antyder (ja, vad antyder den egentligen?) är det ingen solskenshistoria vi har att göra med. Texterna speglar ett nattsvart samhälle där allt tragiskt går att gotta sig i. Mordet på Anna Lindh, kriget i Irak och allmän ångest tar stor plats. Att döpa hela två låtar på en skiva till ”Suicide” måste ju bara det vara något slags svenskt rekord.

Musiken är inte heller den oväntat stampande suggestiv och nattsvart. Sånginsatsen existerar knappast, istället handlar det om malande spoken word som jag inte kan hålla mig från att jämföra som ett syntluggigt försök till rap.

Om det är bra eller dåligt, svårt att säga. Själv ser jag bara inte poängen med att hänge sig åt denna yttersta gräns av elände och död, bättre och konstruktivare samhällsreflekterande band finns det gott om. Men frågar du någon av alla muntergökar som åkte med på Das Boot-kryssningen i höstas lär svaret bli annorlunda.

Göran Hjertstrand

Swedand's Marina Siertis is not happy about the way the world is and they have a lot to say about it. The bands second album is rooted with influences from some of electronics and rocks best artists. Shades of Depeche Mode, The Cure and REM are heard all through this record. The albums first song “The Minister Is Dead” is this compelling hybrid with parts electronica and then the vocal seems to be a touch Gothic or dare we say Robert Smith. “Horror Tin Can” is a great look at the current state of affairs in the world. “Israeli Security Fence” is one of the bleakest and saddest minute thirty eight you will hear in ages. “Suicide 2” is a fun piece of a electro-trance. I love how the last minute the whole song changed. The albums title track is the bands ace in the whole, it is were they click on all edges. The vocals are sexy and confident, the music is a little loopy but works out really well and deep behind everything you can hear the backbone of the song those pounding drums.

“The Much Needed Second Cold War” was a compelling listen there is no denying that fact. Some, might be turned off by the bands very blunt and straightforward political songs. Others might find them to be thought provoking and insightful.

by John Siwicki

One year after the single titled "Disease" Marina Siertis are finally releasing their new album which contains the two new songs you found on the previous CDs. The thirteen new songs, as the single, are in balance from synthpop a la Depeche Mode and new wave The Cure style and they bring to the audience about forty minutes of pessimistic/realistic view of life where lyrics talk about a suicidal couple during their act, abuse, mental disease, war, the stabbing of Swedish foreign minister Anna Lindh, etc. At a first listening I didn't find a real catch up song (the general atmosphere is based on mid tempo songs with upfront vocals) and also the mix didn't excite me. I gave it a second try and I also louden up the volume and I must say that the listening session turned out to be different. A better one. The guitars are still in the background but drums and synth reveal a certain substrata of subtle sounds. Also tracks like the title track or the following "Cold anger" sound enhanced. I still miss a bouncing bass sound which could give to the whole album that energy shot which would boost the sound making it sound more homogeneous.

Review by: Maurizio Pustianaz

En lång väntan är över och det har äntligen blivit dags för Marina Siertis nya album att se dagens ljus. Det skall direkt sägas att jag har haft farligt höga förväntningar på den.

"The Much Needed Second Cold War" är en skiva som kräver sina genomlyssningar. Letar du efter en skiva med catchy refränger blir du besviken men vill du däremot ha kvalitativ musik som uppmuntrar till eftertänksamhet och klarar dig utan refränger som sätter sig är detta en skiva för dig. Jag har haft skivan i över en månad och det är först de sista två veckorna jag börjat inse hur bra skivan verkligen är trots att jag lyssnat på skivan väldigt mycket. Med tanke på i hur många olika versioner plattans alla spår finns inspelade i undrar jag ibland hur versionerna som blev ratade låter. Som helhet betraktad är skivan ett starkt giv med få svaga spår. Svagheterna ligger snarare i de små detaljerna däribland sångaren Martin Löfgrens ibland tvivelaktiga engelska uttal. Till alla låttexter i bookletten finns bandets egna kommentarer om låtarna vilka är väldigt roliga att läsa.

Stämningsmässigt känns skivan ganska kylig. Känslomässigt är det ett starkt album. Det är mörkt men inte atmosfäriskt och stundtals även lite skitigt i ljudbilden. Till skillnad från debuten "Delay And Depression" har ljudbilden utökats med en gitarr vilket förklarar mycket av ljudbilden, musiken är inte längre renodlat elektronisk. Allvaret finns där hela tiden och texterna vill få dig att tänka efter. Marina Siertis är ett band som bryr sig och vill förmedla något med sina texter vilket de verkligen lyckas med. Nedan analyseras skivan spår för spår.

1 - The Minister Is Dead
Skivan öppnar med gruppens senaste singel som är en riktigt stark låt. Låten är lugn i verserna som sakta ökar i tempo och bygger upp stämningar för att mynna ut i en något stökigare ljudbild. Texten behandlar svenska folkets och medias reaktion på mordet på Anna Lindh snarare än mordet i sig självt.

2 - Horror Tin Can
Spår nummer två börjar precis som låt ett i ett lugnt tempo för att ösa på lite efter ett tag. "Horror Tin Can" är en låt som vuxit enormt under tiden jag haft skivan. Den bygger mycket på stämningar och en eftertänksam text om Amerika och mellanöstern.

3 -Israeli "Security" Fence
Låt tre är instrumental och får betraktas som en stämningsförmedlare.

4 - Suicide 2
"Suicide 2" är ett av de spår som påminner mest om ljudbilden på debuten. Stämningen är mörk, stämningsfull och helt elektronisk och håller helt ok standard.

5 - Third Strike
Spår fem är instrumental.

6 - The Much Needed Second Cold War
Låten är en av skivans starkaste och bygger som många andra spår på stämningar. I verserna är den väldigt syntig för att i refrängen gå över i ett ösigare parti där gitarren kryddar till låten perfekt. En av albumets mest lätt tillgängliga och poppiga låtar.

7 - Cold Anger
Precis som titeln antyder är detta skivans hårdaste spår. Låten i sig själv är riktigt bra men sjunker en hel del i refrängen på grund av Martins i mina öron dåliga uttal av engelskan.

8 - I Never Went To The English Beach House
Mörk och atmosfärisk med en text av det mindre allvarliga slaget är en bra beskrivning. Låten är vacker och har en skön stämning.

9 - Suicide
Skivans kanske mörkaste text finns på denna låt som är uppdelad i två delar. Första halvan bygger på verser och går vidare i andra halvan som nästan känns ambient med en röst som mer viskar fram ord än sjunger. Ganska speciell låt som passar perfekt in i skivan.

10 - American Torture
Klickar in på strax över en minut och känns som en bagatell.

11 - Disease
"Disease" är en låt som jag haft hatkärlek till sedan jag hörde den först då den släpptes som singel december 2006. Fast jag egentligen inte gillar den är den ändå den låt som fick mina ögon upp ordentligt för Marina Siertis. I mina ögon är det en sådan låt som även om man inte gillar den skarpt ändå ser gruppens fulla potential i.

12 - Abuse
Ytterligare en låt som bygger på stämningar och är riktigt bra.

13 - I`ll begin
Som sista spår ligger skivans längsta spår som är en ganska ångest laddad låt. Den är skriven samma dag orkanen Rita precis gick förbi New Orleans och i stället drabbade Texas. Låten ramar i skivan väldigt väl. Publicerad: 2008-01-09
Författare: Benjamin Kristiansen